HELU my friends!

Vet du hur det känns att älska någon som hatar än själv? Någon som om inte bryr sig och tar allt för givet, men du älskar den ändå? Du känner att du vill hitta på saker med den och ha kul tillsammans, men den inte bryr sig om vad man vill. Du vet att innerst inne så gillar den dig, men säger att det är tvärtom. Du tycker att den är fånig som inte erkänner att den gillar dig, är det fånigt och bry sig? Det kan väll inte vara så svårt för den att ge något tillbaka någongång? Du vill bara krama den, men ändå är det någonting som håller dig tillbaka. Du minns när du hörde när han sa det till en kompis, "Ne jag hatar henne". Var det bara för att vara cool eller är det det som är sanningen? För ibland känns det som att du faktiskt gillar mig och vill vara med mig, fast ibland vill du inte äns prata med mig.
Men vad ska man göra? Du vet att du kommer att leva med den resten av ditt liv och alltid kommer att älska den, men kommer den någonsin visa att den älskar dig igen?


En liten dikt, eller något... =)